onsdag, november 30, 2016

Bästautmaningen - Förintelsen



Jag har precis som Lyran läst många böcker om Förintelsen och förmodligen alldeles för tidigt. När jag gick i 5:an fick vi besök av en förintelseöverlevare, hon bodde i byn där min skola låg, och efter besöket förmedlade hon kontakt med polska barn som vi fick brevväxla med. Vi fick gå hem till Julia för att få breven översatta från polska och de här besöken och breven gjorde den här perioden väldigt levande och angelägen för mig, så jag läste allt jag kom över. En av de bästa böckerna jag läste var Janina Davids En bit himmel.

lördag, oktober 08, 2016

Äva-Lotta

Lyrans Noblesser vill veta vem man identifierar sig mest med i Astrid Lindgrens värld. Jag är ganska många av Astrid Lindgrens figurer: uppkallad efter Eva-Lotta (Äääääva-Lotta) i Kalle Blomqvist och ägnade en herrans massa år att läsa/vara både Madicken och Ronja. Jag har en lillasyster och vi bodde på en stor gård i en skog. Jag hoppade inte från vedbon, men det var för att den var så hög att till och med jag insåg att jag skulle dö om jag försökte.Jag gick rätt mycket balansgång överallt och klättrade upp på alla tak jag kunde. Så det jag identifierade mig mest med var envisa ungar som gjorde lite vad de ville och som hade rätt starka fadersfigurer som samtidigt var en smula hopplösa. Konstigt nog har jag aldrig varit särskilt förtjust i Pippi, men jag tror att hon var för ensam, till och med för mig.
Jag känner mig också hemma i Bullerbyn pga liknande kusinumgänge i barndomen. Det var fint. Fast vi slogs en del ibland.

onsdag, september 28, 2016

Bokfrukost i september

Det är en perfekt morgon på alla sätt och vis; det är mörkt ute, det regnar och jag behöver inte gå upp när klockan ringer. Men, jag har faktiskt läst Therese Bohmans Aftonland och jag är nyfiken på vad alla andra har att säga om den så jag går upp halvsju och åker in till Vetekatten för att gå på BBC:s frukostsamtal. Själv läste jag boken kanske något för snabbt, flera kände lika här, men jag vet inte om det är en bok som ska läsas långsamt? Någon tyckte att det var en bladvändare och jag håller med om det. Jag läste 100 sidor på förmiddagen och 100+ på eftermiddagen under gårdagen och det enda jag googlar är ett fåtal konstreferenser. Jag går inte ens och gör mer te. Det är nog mer så att boken skulle behöva mogna i mitt huvud innan jag pratar om den, men jag deltar ändå i samtalet, med brasklappen "jag fattade inte riktigt vad den handlade om förrän runt sidan 180, då jag insåg att det var en roman om ensamhet" (snarare än om relationer i allmänhet och relationen mellan Karolina och doktoranden i synnerhet) (vilket jag trodde när jag började läsa den)). Ensamhet och väntan på att livet ska börja och hur jag tror att boken beskriver hur Karolina sakta kommer till insikt om att hon är ansvarig för sig och sitt liv, det går inte bara att vänta eller att försöka leva genom olika förhållanden. Flera av oss är rörande överens om att miljöskildringarna i Aftonland är mycket bra, hög igenkänning (för mig som östgöte i Stockholmsexil, kanske ännu mer så) och att det är något som gäller alla tre Therese Bohmans romaner: man känner igen sig i miljöerna och man tror på miljöerna. Apropå miljö berättar Catta att hon var på ett seminarium på bokmässan med Therese Bohman och att hon berättade att nästa roman utspelar sig i Kolmården. Jag får både skräck- och arbetarklassskildringsvibbar (Moa Martinson < 3).
Nu ska jag läsa Pär Lagerkvists Aftonland och jämföra ensamhets- och ångesttankar.

tisdag, september 06, 2016

Tjugotredje och sista krysset

Written by an author you've met
Met=mött på gatan några gånger
Inger Edelfeldt Det hemliga namnet. Jag blir inte klok på den här boken, jag gillar den, men den känns så daterad. Det hjälper lite när jag kommer på att den faktiskt inte utspelar sig i nutid, som jag först får för mig (trots att jag VET att den kom 1999), utan 1998. Jag tror att förvirringen beror på att huvudpersonen Helena är 46 år, vilket är precis så gammal som jag tror att jag är (det stämmer inte riktigt). Helena och hennes miljö känns mer 80-tal än sent 90-tal, jag känner igen mig enormt mycket i kläder, inredning och arbetssituationer från kvinnor jag kände och kände till då. Det hindrar såklart inte att de fortfarande finns på slutet av 90-talet, men jag måste under hela läsningen påminna mig om när boken utspelar sig. Spelar det ens nån roll? Jag vet inte. Jag går från att inte gilla alls - alla pratar så konstigt och argt med varandra - till att fastna i intrigen som är spännande. Jag tror att det här är en väldigt bra bokcirkelbok, det finns många frågor att diskutera efteråt (moral, rättvisa, övergivenhet, barndom, språk). Om någon jag känner har läst den, säg till, för jag vill gärna prata om den.

söndag, september 04, 2016

Tjugoförsta och tjugoandra krysset

With food in the title or on the cover
En räddare i nöden, Agatha Christie och A Pocket Full of Rye. Jag är en omläsare av rang och i en sån här utmaning är det lätt att rada upp nya spännande läsupplevelser, men jag fixar inte riktigt allt nytt och främmande, jag behöver varva ner med mina omläsningar! Så särskilt nu på slutet har jag letat i min Have read-hylla, snarare än i min To Be Read och det här är en fin klassiker. Välskriven, spännande, klassiska giftmord och onda, onda människor. Och ett nursery rhyme som gick på repeat i mitt huvud under hela min läsning (och som även gick på repeat i tv-rummet i min au pair-familj hösten -92).

Historical fiction
Bokoholist skrev så inspirerande om Anna Lihammer så jag lånade den första boken om Carl Hell, Medan mörkret fallet, och till min stora glädje passade den in på Historical fiction eftersom den utspelar sig på 30-talet och delvis handlar om rätt otäcka saker som hände då (bl.a. steriliseringslagen 1934), men också har en helt fiktiv mordhistoria, i autentiska miljöer I UPPSALA (och Stockholm och Berlin), bara rakt över gatan från där jag bodde.

onsdag, augusti 24, 2016

Nittonde och tjugonde krysset

About art or an artist
Jag hade ingen bok som passade i den här kategorin själv, så jag sökte lite på Stockholms stadsbibliotek och fann Foley-konstnären av Christoffer Carlsson, från Mix förlag och tänkte att det är säkert en skräcknovell, passande nog om en konstnär. Hade jag varit en smula mer filminsatt hade jag kanske fattat att "Foley" inte skulle innebära något konstnärligt på det sättet som jag hade föreställt mig. Men, det var en välskriven klaustrofobisk liten skräcknovell, win-win.

About an epic journey
Jag fortsatte att leta på bibblan och hittade Jorden runt på 80 dagar av Jules Verne. Jag hade visserligen angett på Goodreads att jag har läst den här boken, men det hade jag inte. Det är en epic journey, men inte alls lika välskriven och dramatisk som En världsomsegling under havet.

Sjuttonde och artonde krysset

About royalty (fiction or non)
Lady Catherine och verklighetens Downton Abbey av Lady Fiona Carnarvon innehöll en del skvaller om kungligheterna i England på 20- och 30-talet.

Longest book on your TBR
Planen var att läsa Perdido Street Station, men som alla andra (utom J) körde jag fast och bytte till nåt mer intrigdrivet, nämligen Anna Karenina, som i min presentversion från DN (!) klockade in på 1135 sidor. Författarna är nog Lev och Sofia Tolstoj. Jag gillade den mycket, men tyckte det blev lite tungt med Levins filosoferande om sin personliga tro. Jag vet inte hur länge jag har hållt på med Anna Karenina, men det är ett par år (jag läser den eller Krig och fred parallellt, när jag är på stan och har glömt bok). Jag vet inte om jag någonsin hade orkat mig igenom den engelska översättning jag höll på med, men Ulla Roseens svenska översättning var en fröjd att läsa. Nu väntar jag bara på att få tag på en översättning av Krig och fred till svenska. som jag vill läsa (den av Staffan Skott som finns bl.a. på stadsbiblioteket har tydligen ett alternativt slut och det lockar mig inte alls).

tisdag, augusti 23, 2016

Femtonde och sextonde krysset

That you loved as a child
I Västan Grind av Barbro Lindgren. Jag läste Bladen brineer av Barbro Lindgren och även om jag gillar den skarpt så älskade jag den inte som barn (mer Hemligt och Jättehemligt, men dom har jag inte). I Västan Grind däremot tyckte jag var fantastiskt rolig och bra. Hög igenkänning på lantlivet och hur hemskt det är med åska på landet. Klottans åskvädersupplevelse är tack och lov hemskare än mina och jag minns att jag tyckte det var otroligt spännande och jag var livrädd för att samma sak skulle hända hos oss.

Published before 1970
Jag tappade farten här ett tag och valde att göra det så enkelt för mig som möjligt med Tintin i Tibet av Hergé. Jag fixade dessutom till en alldeles utmärkt seriebokhylla i sommarhuset, så nån var ju tvungen att använda den lite.